Allhelgona och ett besök till kyrkogården...

publicerat i Allmänt;
Ikväll var vi till kyrkogården för att tända ljus för morfar. Och vi verkade inte vara dom enda som varit dit, hela 16 ljus brann ♥

Engla var så gullig: Mamma, saknar du din mammas pappa? (har rett ut vem som är pappa och mamma till vem tidigare under dagen)


Maja

publicerat i Allmänt;
Ibland tittar jag och M. menande på varandra och säger: Ibland får man fundera! Haha.

Denna lilla tjej är ett kapitel för sig. När hon är i sitt rätta esse kan man bara skratta, hennes miner och schester är svåra att återberätta. Hon tultar omkring i sin blöja, stannar plötsligt till och RAPPAR om bamse eller pippi samtidigt som hon gör lite hiphop moves, pekar, svänger och viftar på armarna och lite headbang på det. Detta är verkligen något jag måste fånga på film!

Hennes tal ökas på mer och mer. Munnen går i ett. På morgonen när hon vaknar och man tar upp henne säger hon: DoMollon lilla dumman (Godmorgon lilla gumman) och när pappa kommer hem från jobbet ropar hon: Hej lilla pappa!!! (lilla?!) :D
Av Engla-Li brukar hon fråga: Ha du sovi dott? (har du sovit gott?)

Imorse när jag frågade henne: Vad är det för dag idag Maja?
Så svarade hon: Lööördag!
Vad gör man på lördag då?
Maja: Söpe lördasdooooodis! (köper lördagsgodis)

Visst har hon koll på läget ;)

Än så länge är hennes trots och motstånd mestadels charmigt, men hon är bra mycket mer snoffsig än vad Engla var i den här åldern. Men jag antar att hon ser..och lär!



4 års kontroll

publicerat i Allmänt;
Igår vaknade vi tidigt och jag satte igång med städningen direkt. Fejjade och putsade för fullt när jag plötsligt ser lappen på kylskåpsdörren: 4 års kontroll för Engla-Li, 30 oktober kl 11:30.

Allstå drygt 1 ½ timme på mig att göra oss färdiga. Det är kort tid när man ska hinna dusha, och klä sig + två barn, alla ytterkläder och promenaden till BVC. Men vi hann, med 5 minuter kvar till tiden var vi framme. dessvärre fick vi sitta och vänta närmare 20 minuter, men det är sånt som händer.

Engla fick testa synen, hörseln, och gå balansgång. Allting perfekt! Sen fick hon rita en teckning. Det blev en flicka med armar, ben, fingrar, ögon med pupiller och ögonfransar, näsa, mun och tänder. Hår och klänning, en blå himmel och en gul sol. Bvc-tanten sa att hon under sin tid på bvc aldrig sett en så avancerad teckning från en 4 åring tidigare. Ja, då blir man ju lite stolt över sin tjej. Hon är duktig på att rita, men hon har det också i generna från båda sidorna (barnens farmor är otroligt duktig på att måla + att väldigt många av mina mostrar, morbröder och bröder är fantastiskt duktiga på att teckna) så det kanske inte så konstigt! :)

Jag själv teckande mycket som yngre nu har det dessvärre runnit ut i sanden och jag har helt tappat bort tekniken. Numer blir det bara simpla barnteckningar med Pippi. Haha!

För några veckor sedan var jag uppe på vinden och grävde, hittade då ett gammalt teckningsblock. Dessa bilder ritade jag för 10 år (!!) sedan.


Systrarna delar rum...

publicerat i Allmänt;

För ett tag sen flyttade lillasyster in i storasysters rum. En stor dag för dom båda (och oss...ÄNTLIGEN) och jag måste säga att det gått över alla förväntningar. Vi nattar dom samtidigt och det tar inte länge innan dom sussar gott. Maja hade en lång period när hon vaknade varenda eviga natt (skulle ha välling, massage eller bara gosa) och jag fick rådet att flytta henne till ett annat rum, det funkade!

Numer sover hon hela nätter, hon har vaknat två-tre nätter av ca 14. Så det är väldigt bra betyg! :)

Engla-Li 4 ÅR

publicerat i Allmänt;




Engla var jättenöjd över sitt födelsedagskalas i fredags. Många fina presenter och gott fika! Av oss fick hon en liten miniflygel, och det kan jag säga var det absolut bästa köpet vi kunde göra. Den spelas på minst en gång i timmen/varje dag. Haha!

Vi har många sång/musikbegåvningar i släkten och kanske detta är början för en stor karriär för något av barnen?! (skämt å sido)

En dröm som blivit sann...

publicerat i Allmänt;
Ok, grejen jag skrev om för ca två veckor sedan var att jag tog mig i kragen och gick för att lämna in arbetsansökningar på lite olika klädaffärer i stan. Kan säga så mycket som att jag inte hade några större förhoppningar, men en vecka senare - alltså förra onsdagen, ringde en kvinna från Kapp Ahl och ville att jag skulle komma dit för att göra en arbetsintervju! Dom hade gått igenom några ansökningar och skulle intervjua ett X antal tjejer, jag var en av dom.

Skitnervös traskade jag dit i fredags (på Englas födelsedag och allt) och gjorde så gott jag kunde. Jag var mig själv till 100 % och svarade ärligt på alla frågor, inklusive frågan vad min närmsta vän skulle svara var min sämta sida. Ett rakt svar - Min självkänsla! fick de två som satt emot mig att titta gillande på varandra och konstatera att dom aldrig fått ett så snabbt svar på den frågan tidigare.

Kände mig nöjd när jag åkte hemåt, samtidigt som jag fortfarande inte trodde jag hade så stora chanser att få jobbet. Jag har ingen erfarenhet inom handels sen innan + att få ett jobb i dessa tider inte är det lättaste...Sen var det ju det där med min självkänsla.

IDAG ringde kvinnan igen och - JAG HAR FÅTT JOBBET!!!

Kan ni förstå?! För mig är det megastort. Kommer vara ett extrajobb (vid behov, om någon är sjuk eller vid större händelser som jul osv) men mig gör det absolut inget, fick jag veta redan vid intervjun också. Jag är överlycklig över det lilla jag får. Att bara få jobba med kläder och människor i den här branschen är lite (mycket) av en dröm för mig.


Tror baske mig jag ska fira med en Ben&Jerrys när barnen lagt sig. Haha!

GRATTIS ENGLA-LI PÅ 4 ÅRS DAGEN!

publicerat i Allmänt;

Idag, 23 oktober är det 4 år sedan lilla Engla-Li föddes. Som så många gånger förut och som så många andra funderar man vart tiden tagit vägen? Det känns som att hon föddes igår samtidigt som hon varit här för alltid. Tänk så mycket skratt och tårar, glädje och sorg, somrar och vintrar, höstar och vårar man delat med denna underbara lilla människa!

Jag minns det som igår, hur jag på kvällen 22 oktober började få värkar efter bastubadet, 13 dagar över tiden! Det var bestämt att jag skulle komma in på igångsättning kl 8 på morgonen. Jag var överlycklig om att förlossningen äntligen startat av sig själv.

Jag minns hur vi låg och stirrade på klockan samtidigt som Mattias höll sin hand på min mage, väntade på nästa värk. Hur många minuter är det emellan?

Tiden gick och värkarna blev mer och mer intensiva. Mattias, som plötsligt förvandlats till en slusk i mina ögon, låg och snarkade gott i sängen medans jag kved av smärta. Kommer jag klara det här? Hur ont kommer det ta, mycket mer än såhär? När ska vi åka in? Jag vill inte komma in för tidigt!

Väckte Mattias, jag tror inte jag klarar mer! Ringde förlossningen som sa att det är ok att komma in när vi känner för det. Klockan var runt 4 på natten när vi körde iväg mot Malmska. Värkarna avtog lite grann och jag bannade mig själv för att jag inte plågat mig själv lite till hemma. Väl på plats togs vi emot av en vad jag ansåg, förskräcklig och oempatisk barnmorska (vad jag inte visste då var att denna oempatiska bm var samma kvinna som senare skulle förlösa mig på henne nästa jobbpass, och visa sig vara UNDERBAR!) Jag blev komplad till den välkända CTG apparaten och blev lämnad i rummet med de kyliga orden: Det är nog bara pinvärkar!

Värkarna gjorde sig snart påminda igen, skönt! (dock inte ordagrant)

Sen var det dax för undersökningen. Öppen nästan 2 cm. Barnmorskan talade om att BB var proppfullt, inga familjerum lediga alltså skulle Mattias vara tvungen att återvända hem igen. Det fanns inte i min värld. Hur skulle jag klara mig ensam, där, utan min stöttepelare. Stannar inte han, stannar inte jag! Men snälla, ge mig någon smärtlindring som jag kan ta med mig hem. Det blev ett litet vitt piller, som inte hjälpte ett dugg!

Väl hemma somnade M. igen och jag kände ett starkt behov av att slå honom i huvudet med en stekpanna. Hur kan han ligga och sova mitt i detta? Jag själv hade inte fått en blund i ögat sen morgonen innan kl 7, dvs närmare 23 timmar sedan. Tröttheten skrek men värkarna skrek värre. Vad tusan har jag gett mig in på?? tänkte jag för mig själv när jag stod och låg om vartannat, hyperventilerande varvat med lugn.

När klockan närmade sig 7 väckte jag M. och sa att vi måste åka in igen. Detta går inte mer!

Jag vet inte om jag besitter ett stoneface men väl på BB igen blir vi hänvisade till VÄNTRUMMET. Jag bet ihop och haltade dit. Där satt någon mamma med sin nykläckta bebis, och en pappa som halsade i sig litervis med kaffe samtidigt som hans fru vrålade som en ko på väg till slakt i ett rum längre bort.

Så fort rummet blev tomt stirrade jag på M. och väste mellan tänderna att jag DÖÖÖR! Varför kommer ingen, varför får vi inget rum???? samtidigt som jag gick på stället där jag stod, snabbare och snabbare.

In kommer en barnmorska och meddelar att ett rum är på gång, det ska bara städas först. 

TRE TIMMAR SENARE, alltså runt kl 10 kommer samma barnmorska in igen och ber oss följa med. Jag dimper ner på sängen där hon konstaterar att jag är öppen 5 cm. 5 cm!!! Halvvägs. Jag börjar förstå att vi snart kommer ha vår bebis hos oss. Får snabbt byta om till den gammelrosa rocken, de sexiga nättrosorna och sockarna som korvade ner sig i hälen när man gick.

Fick alternativ på smärtlindring och tackade ja till att testa på badet! För det första var det en pärs att komma i, och när man väl var i hjälpte det inte ett dugg.

Vid kl 13 satt jag i gungstolen i förlossningsrummet och tänkte än en gång vad TUSAN jag gett mig in på?! En ny barnmorska (den tredje) kommer in och presenterar sig och den andra säger hejdå och önskar oss lycka till.

Bm frågar om jag vill ha någon smärtlindring och jag bestämmer mig för att testa på lustgasen där jag sitter. Världen snurrar, jag känner mig grön i ansiktet och kastar iväg masken med orden att den inte hjälper ett skit!

Snart lägger jag mig ner på sängen (ovetandes om hur många timmar till detta ännu kommer att pågå) Värkarna tar ondare och ondare. Och jag beslutar mig för att testa på lustgasen igen. HALLELUJAH, denna släpper jag aldrig igen. Jag svävar bort ett tag, återvänder och börjar storgråta när jag inser var jag befinner mig. Jag minns att jag klagade på klockan som tickade så fruktansvärt högt.

Barnmorskan kommer in och frågar om M. vill ha mat. Jag torkar snabbt bort tårarna och säger att jag också är hungrig! Visst fick jag mat, dock rörde jag den inte. Några skedar chokladpudding slank ner men det var inte många. Däremot tror jag att jag drack många liter saft under resans gång.

Timmarna gick, M. körde med en "massagebil" över mig rygg, fram och tillbaka... fram och tillbaka! Mattias kusin som också är barnmorska kommer in och kikar till oss, jag skakar hand med henne och ursäktar mig för att jag är groggy. Hon bara skrattar och säger att det inte gör något!

Under de resternade timmarna har jag mycket minnesluckor. Jag hade enorma smärtor, var totalt slutkörd. Ibland kvicknar jag till, ser M. sitta med tårar i ögonen och stryka mig över håret. Jag vill säga att jag mår bra, att han inte ska oroa sig men kroppen är förlamad, jag kan inte röra läpparna. Det enda jag orkar göra är att blinka bort tårarna som strömmar nerför mina kinder! Ska det aldrig ta slut?

Barnmorskan och M. försöker övertala mig att ta EDA för att orka med. Jag vägrar! Tanken på en stor nål inkörd i ryggen är allt för skrämmande. Jag minns när jag ändrade mig. BM hade precis varit inne och frågat om jag ändå inte skulle ta EDA när jag sa nej, hon var påväg att lämna rummet när en värk kom. En värk från H-VETET!! Jag vrålade rätt ut, BM stannade i dörren, tittade vädjande på mig och jag grät: JA!! JA  JAG VILL HA EDA!

Osäker på vilken tid läkaren kommer, vet bara att dom får ringa efter honom i hemmet. Klockan är nog runt 21.30. Jag har nu haft värkar i 24 timmar. Suger i mig lustgas för kund och fosterland när han sätter nålen, det kändes ingenting. Bara ett litet stick!

Inte lång tid därefter sitter jag upp. Barnmorska som jag träffade natten innan har anlänt, hon visar sig vara underbar. Härlig humor och fick mig att känna mig trygg! Vi skrattar och skämtar samtidigt som jag sneglar på apparaten bredvid mig som visar en stark värk. Det enda jag känner är en stramande känsla. Allt det onda är borta! Vilken befrielse!

Klockan 23 säger BM: inom en timme har vi en bebis här! Jag har inga ordentliga krystvärkar, men känner av dom lite grann. Jag är öppen 10 cm och får börja krysta. Lustgas masken ligger utom räckhåll, jag har bara mig själv nu. Jag upplever krystvärkarna som det värsta under hela förlossningen, smärtan är fruktansvärd. Jag är helt klar i huvudet och är medveten om allt som händer!

Efter dryga 35 minuter, kl 23:45, 23 oktober - 2005 föds Engla-Li ♥

En varm och hal bebis läggs vid mitt bröst. Vilken känsla, den kommer aldrig att försvinna, den är etsad i mitt minne.

BM lyfter upp den hala bebisen, visar oss bakdelen och säger: Titta nu vad det blev!
Jag ser inte vad det är, utan får fråga efter en tids betänketid: Vad var det för nåt? En FLICKA??? Vänder mig till M. och utbrister: VAD VAR DET JAG SA?!

STOLT mamma!

publicerat i Allmänt;

Håller på att städa för fulla muggar, men behövde en liten paus. Det tyckte barnen också som sitter här brevid mig och kikar bolibompa (samtidigt som dom pussar varandras fötter och ger varandra tjuvnyp, en blandning av syskonkärlek)

Det jag är så stolt över, är att Engla håller på att knäcka läs och skrivkoden?! Hon är verkligen duktig! När jag dammsög satt hon i köket och skrev de vanliga: Mamma, Pappa, Mommo, Moffa, Fammo, Faffa, Maja, Moa, David osv (Trodde jag) Sen kom hon springade till mig - Mamma titta!!

Den härliga ungen hade SJÄLV suttit och skrivit detta: Ja hetär Engla-Li! Så charmigt att mammas hjärta smällte på stuberten, heter med Ä och J åt fel håll!

En dag hade hon skrivit KOSA och utbrast: Titta mamma, kossa! ;)

Jag upplever det iallafall som att hon har lättare för att skriva ord än att läsa, men när hon är på hugget och verkligen koncentrerar sig utan att gissa sig till vad det står kan hon läsa korta ord på 3 bokstäver.

4 - åringar

publicerat i Allmänt;

Jag har en bok som heter Trotsboken, och jag minns att jag läste den när Engla var omkring 2 år och allting stämde mycket bra. Igår hade vi besök av Hanna med familj och vi tog upp ämnet 4 åringar och allt som hör till. Jag mindes boken och vi började bläddra i den. Jag kan säga att i princip allting stämmer. Det är smått humoristiskt och skönt på samma gång att veta att man inte är ensam om dessa kamper och bråk dagarna ut och in och att det faktikst är helt normalt (kände samma sak av att läsa era kommentarer, TACK) :)


Dessa punkter stämmer väldigt bra på vår Engla (i princip hela kapitlet om 4 åringar):


• 4 åringen har en bra självkänsla och är ofta nöjd med att ha blivit så stor!

• Man kan inte längre "lura" barnet att göra saker som när det var mindre. 

• 4 åringen vill gärna förstå vad som sägs och vill också stå i centrum för uppmärksamhet. 

• En 4 åring gillar att att vara stor och och bestämma och tala om för småsyskon hur saker och ting ska vara eller göras och vad lillasyster får och inte får göra. Det är inte säkert att de reglerna gäller för 4 åringen!

• Kompisar blir allt viktigare. Rollekar är populära och viktiga.

• 4 åringen vet mycket, och vet hon inte så tar hon reda på hur till exempel genom att fråga. Det kan bli riktiga korseldar av frågor. 

• Hon kan motivera sin åsikt och argumentera för något. Men fortfarande är hon delvis ologisk och byter lätt åsikt. Tänkandet är ännu magiskt till en del. "Om jag klappar stenen blir den nog glad". 

• Nu övar barnet på balansgång eller gunga högt!

• Tävlingsinstinken kommer och 4 åringen tävlar med både sig själv och andra barn. De vuxna ska helst titta och beundra varje gång. 

• Intresse för bokstäver!

• Barnet kan tala om sitt fullständiga namn och var det bor. 

• En 4 åring funderar mycket, om livet, döden, vad hände innan jag fanns osv. 

• Ofta får föräldrarna höra att barnen är så duktiga på te x dagis. De klär på sig själva, hjälper till med dukning, går på toa själva.
(Det är en stor anspänning att vara stor och duktig och uppföra sig väl borta. Därför är det inte säkert att det funkar lika bra hemma. Barnet tar ut anspänningen och tröttheten hemma, mot föräldrarna och kan bli gnälligt eller ilsket) Bra att veta ;)


• En 4 åring vet att det är skillnad mellan könen och funderar på det. 

• Småsyskon är visseligen besvärliga men de är ofta högt älskade. dessutom är de roliga - små och ovetande som de är! 

• Ibland kan det bli perioder av riktigt jobbiga syskonrivaliteter. 

• En 4 åring kan sammarbeta, men är ofta allt annat än samarbetsvillig! 4 åringen kan vara gnällig och vägra och tycka att allt är fel. Inga kläder duger, inte den leken, inte den vägen hem, inte nu, inte sedan, inte den sången och så vidare. Och de vet precis hur det ska vara. De tror sig om allt och ska ständigt ha sin vilja igenom, trots att det ofta inte ens vet vad det vill.
(I såna lägen måste man gå emot som förälder. Då argumenterar 4 åringen tillbaka och lär sig att med bra argument vinner man ofta, en bra lärdom. Men barnet ska inte vinna alltid. Det behöver motstånd) 


• Livet med en 4 åring kan ofta beskrivas som jättarnas kamp med våldsamma sammandrabbningar. Tidigare har livet med barnet varit ganska enkelt. Någongång i 4 års ålder kommer man in i en återvändsgränd och känner sig totalt hjälplös. De strategier man använt tidigare fungerar inte längre. Det kan bli kaos hemma. Trots allt bråk och skrik litar barnet på att mamma och pappa älskar det och hjälper det att mogna och utvecklas.


ATT TÄNKA PÅ

♥ Barnet har många frågor och funderingar och behöver få svar på dem.
♥ 4 åringen är både liten och oberoende och stor och kapabel.
♥ Barnet behöver lagom med regler att hålla sig till.
♥ Låt barnet vara med och baka, laga mat, städa med mera.
♥ Låt barnet ta lagom mycket ansvar.
♥ Kamp och motstånd behövs.
♥ Ta barnets rädslor på allvar.
♥ Ängel borta, hemsk hemma. Det är precis som det ska vara.
♥ Låt kompisar, både riktiga och låtsaskompisar, ta plats i barnets liv. De är viktiga!

Mamma utan tålamod idag!

publicerat i Allmänt;
Engla har ju mer eller mindre varit en snäll och medgörlig liten tjej, som liten grät hon aldrig, hon har alltid ätit bra, sovit bra och inte haft några större utbrott!

Men NU, nu har verkligen något slags monster flugit i henne (ni får ursäkta uttrycket, men ibland får man fundera..beteendet hon har nu liknar inget annat sen tidigare) Hon ignorerar allt man säger (om det inte gäller godis eller något annat roligt) ofta när man ber henne om något tittar hon åt ett annat håll och man ser hur hon nästan hånler för sig själv. Hon knuffar och slår Maja så det står härliga till, tar henne saker, ska sitta där hon sitter, ska ha hennes mat osv. När det är påklädning tar det minst 20 minuter innan hon är påklädd. Hon har ju haft lite av det här beteendet innan men nu är det 24 timmar, 7 dagar i veckan. Och dessa hyss sen. Ritar på stolar, och bord. Igår hade hon hällt ut en flaska YES på köksbordet (hon skulle fylla en mugg, men när muggen var fylld slutade hon inte hälla utan fortsatte)

Ska man måsta sätta lås på varenda låda och varenda skåp? Ha övervakningskamera och fotboja för att undvika dessa hyss?!

Och sen får man höra på dagis att Engla och Maja är så duktiga, inga problem med dom...QUE?! Pratar vi om samma barn?! (Ja jag vet, dom är jätteduktiga, dom är jättefina men det här beteendet finns inte där. Det kopplast på så fort vi kommer utanför dagis grinden bokstavligt talat)

Måste helt ärligt säga att idag hade jag verkligen lust att kasta ut ungen, eller fast själv ta ett huvudstupa hopp från balkongen! Hon gapar och skriker likt en trotsig tonåring och Maja snappar upp ALLT = två monster!

Man börjar fundera om grannarna snart ringer polisen för att dom tror vi slår halvt ihjäl barnen när det egentligen handlar om att ungarna inte får hoppa i soffan med skorna på! Dom låter ju som skadeskjutna grisar när man ger dom ett NEJ!

Oftast har jag (tack och lov) tålamod men ibland sinar det rejält! Skulle verkligen behöva en morsvila, i en vecka MINST! :p

LILLI, ska vi ha en tjejkväll hos dig imorgon? Massa gott och Idol??????

TACK för mig! Nu ska jag ta mig ett glas Cola (här har vi tyvärr ingen whiskey) och bara NJUTA!




Idag

publicerat i Allmänt;
Idag har jag tagit tag i saker och ting som jag länge gått och grubblat över, skönt. Nu återstår det bara att vänta, hoppas och be!

Barnen är på dagis, det var leksaksdag idag. Jättestort för de små. Maja tog med en pratande "My Little Ponny" och Engla valde mellan sitt gossedjur Mimmi (som hänger med lite överallt, stan, handling osv) och en traktor, det blev Mimmi som fick äran att följa med. Blir snart till att hoppa i bilen och hämta hem dom, sen är det jobb för min del.

Ciao! ;)

Make Up

publicerat i Inredning och shopping;

Skamligt vilken dålig bloggare Mela blivit. Det händer ju ändå saker titt som tätt som man skulle kunna föreviga. Som att barnen en morgon målat alla spisplattorna med nagellack (vilket innebar att vi inte kunde laga mat på tre dagar och den är fortfarande inte helt ren) eller att Maja satt ett svart konstverk på halltapeten i form av krita.

Man känner verkligen att vintern är på intåg (och jag blir lite smått nedstämd, jag passar helt enkelt i den här kyliga miljön, men vad gör man?!) och idag var det nog sista gången jag använde skinnjackan för den här säsongen... sex månader innan värmen kommer smygandes igen, förstår ni det! 6 MÅNADER!!!

Jag och Engla var en snabbvisit på stan för att sätta sprätt på presentkorten jag fick. Jag har ju blivit en riktig sucker för Make Up Store (eller varit en längre tid) Det är som att komma till en godisaffär och jag skulle vilja äta upp alla härliga färger (något överdrivet) Blev iallafall en foundationpensel eftersom jag "pluggat på" om detta, svampar är icket bra då dom dels drar åt sig halva foundationinnehållet ur flaskan och samlar massor av bakterier. Tjejen på MUS påstod att svampar ska man endast använda tre gånger (en gång på varje hörn) sen är det dax att slänga. Jo-ho du, här når mina svampar åtminståne tre månaders ålder och härjar säkerligen av diverce baciller. Så, foundationpensel som man enkelt tvättar med diskmedel och vatten + eyeliner pensel och en cake eyeliner. Så nu blir det till att öva för att få ett snyggt och icke clown liknande resultat. Fick även med en hemlig gåva, en ruskigt ful GRÖN ögonskugga. Jag är tveksam om den kommer till användning nångång (och vi snackar inte mysigt/murrig grön utan ljus-spy-grön..men om det är någon som är intresserad av en ljus-spy-grön ögonskugga, kontakta mig)

När vi är inne på temat måste jag även passa på att tipsa om en av mina ABSOLUTA favoritbloggar - Linda Hallberg, Hair och Make up artist

Hon är fantastiskt duktig, och även om man inte sminkar sig i chockrosa eller knallblått är det ändå ett sant nöje att spana in hennes konst, för det är verkligen en konst! + att jag fått massor av tips från henne (bla foundationpenseln) Enjoy!

8 Oktober

publicerat i Allmänt;

Här händer inte så mycket för tillfället. Barnen sussar (äntligen) i sina sängar och jag har en lugn stund för mig själv. Maken har varit hemma några dagar och trots att helgen gick bra med dom två små så kan jag inget annat än beundra ensamstående mammor. Vilket enormt jobb de gör, all heder till dom!

Tror ni jag njöt på måndagseftermiddagen när M. tog barnen till lekparken och jag fick sitta för mig själv en stund efter att jag varit med barnen 24/7 i 4 dagar?! Åh Ja!

Idag hade Engla två dagiskompisar på besök, dom är så söta! När jag kom för att hämta Engla kom alla springade emot mig: Michaela, Michaela får vi komma hem till Engla-Li och leka? Får vi det??

Kan man säga nej?! Nej! Klart dom ska komma och leka!

Fyra barn och en vagn i släptåg gick vi hemåt. Allihop ville ha hjälp att klä av sig, hänga upp kläderna, kissa, bajsa, äta mellis samtidigt som jag lagade middagen. Och vilken ljudnivå sen. Men det var roligt och jag längtar tills vi får bjuda hit barnen en fredagskväll på massa gottis och film. Ja, det säger jag nu va?! ;)

Närmare 30 än 20...

publicerat i Allmänt;


Nu har man blivit ett år äldre, konstaterade snabbt igår att jag är närmare 30 än 20 nu... Känns aningens skrämmande! Engla tycker att hennes mamma är gammal :)

Men man är väl inte äldre än man känner sig, eller hur?!

Blev lite firande med tårta och presenter. Maken som inte kunde närvara hade lämnat sin present till mamma som fick överlämna den till mig. Ett presentkort på Holiday Spa&Massage. Underbart! Kunde inte komma lägligare då jag är så spänd i axlar/nacke att jag får yrsel och hänger över toastolen. Mina nära och kära känner mig väl och det blev även presentkort på Make Up Store, och ett kit med smått och gott för hemmaspa. Tidning och choklad. Jag tillhör skaran som tycker om att ta hand om mig själv. Haha. Fick även FÅNGA DAGEN (bokstäver) i vitt trä som snart pryder vardagsrummet. Pengar. Lovely!

Tack för att ni förgyllde min dag :)


Blueberry

publicerat i Allmänt;

Nu är muffinsen färdiga. Gick hela vägen till stan för dessa söta muffinsformar! Nu tror jag vi ska slappar här hemma och ha mysfredag, handlade även lite cheese balls och cola ♥

Gräsänka

publicerat i Allmänt;


Har avklarat en natt som gräsänka, bara två till nu så är maken hemma igen!
Idag ska vi promenera in till stan och köpa muffinsformar och sen baka blåbärsmuffins. Har ev. tänkt baka kanelbullar också beroende på energinivån. Imorgon är det min stora dag, så det kanske kommer någon för att gratulera (bäst att ha något att bjuda på utifall att)

Ikväll ska vi försöka ta oss till fredagstimmen, var där förra fredagen och det var riktigt roligt. Är utan bil så dessvärre måste vi promenera om vi ska dit, ingen höjdare för en latmask som mig!

Tänk om jag var ett toapapper ...

publicerat i Allmänt;

Det kommer som bekant några roliga kommentarer eller tankar från dessa 3 (4) åringar. Imorse stod Engla tyst en stund, sen säger hon:

- Tänk om jag var en toastol... eller ett toapapper?? Då skulle du torka kiss på mig och kasta bort mig! *gapskratt*

Ja, vad säger man?!

Badhuset

publicerat i Allmänt;

Igår åkte vi med Therese, Benjamin och Signe för att bada. Det var riktigt härligt trots att det är en del att göra innan man är iväg. Man förväntar sig (eller man hoppas kanske jag ska skriva) att barnen ska visa någorlunda uppskattning när man hittar på något roligt, som att dom ska bete sig som änglar?! Det är bara att glömma.

Barnen slogs och bråkade medans jag sprang och letade bikini och badbyxor. Schampoo, handdukar och icke att förglömma äpplen. När man ska klä på dom små liven springer dom iväg, sätter man på jackan på Maja är den av 2 sekunder senare. Ja, till sist var det inget annat än att ta till hot: Om ni inte slutar bråka så åker vi inte och badar!! (och det känns ju jättekul, speciellt som man vet att man inte kan hålla hotet...Therese m. familj stod i princip och väntade på oss)

;)

Väl framme njöt barnen till fullo. Dom lyste av glädje över att få plaska omkring i vattnet. Maja är en riktig våghals, och vågade sig till och med på att åka rutsckana rakt ner i plurret. Engla är som en delfin. När det sen kom ett X antal förskolebarn (minst 1000 stycken, lät det som iallafall) så gav vi upp och myste i bastun med frukt istället.

Det var trötta barn som vi skulle ha med oss hem sen. Engla bänkade sig framför barnkanalen och Maja somnade innan hon lagt huvudet på kudden.

En lyckad dag, att se barnen så glada får mig att tänka att det inte får dröja för länge tills nästa gång vi åker och badar. Tyvärr inga bilder!


Här får vi rita Pippi dagarna lång, och Maja hon färglägger! ♥